Besök på kraftvärmeverket i Jordbro

Den 1 juli 2010 tog Skyllermarks den Colombianske ambassadören på en visning av ett nytt kraftvärmeverk som Vattenfall bygger i Jordbro. Albert Säfström, medarbetare på Skyllermarks och student på KTH, följde med för att dokumentera besöket.

I Jordbro håller Vattenfall just på att avsluta bygget av ett nytt kraftvärmeverk. Jag blev inbjuden att följa med med på en visning av det nya kraftverket tillsammans med bland andra med Colombias ambassadör, Yvonne Radestam från Haninge kommun, samt Marcelo Durán och Stefan Skyllermark från Skyllermarks.

Robert Mattsson från Vattenfall tog emot oss och höll först en presentation om Vattenfall och kraftverket. Det nya kraftverket har en panna med en effekt på 70 Megawatt (MW) och kommer att ge 43 MW fjärrvärme och 20 MW elektricitet.

En fördel med det nya kraftverket är att det kan drivas på flera olika förnybara biobränslen. Utöver pellets klarar den av att elda upp allt från gamla möbler till trärester från industrin. Större valmöjligheter när det gäller bränslet gör att det går att få lägre och stabilare priser, något som är bra både för Vattenfall och deras kunder.

Efter presentationen gick vi ut och fick gula hjälmar. Dels för att vi inte skulle skada oss när vi gick in till bygget och dels för att personalen skulle kunna hålla koll på oss lättare ifall vi skulle råka irra bort oss.

För en ambassadör är det inte var dag man får chansen att klä sig i gul hjälm så de passade på att låta Marcelo Durán från Skyllermarks ta en bild med deras kamera. Marcelo var nogrann med att se till så att han inte fick med sina fingrar på fotot.

Så fick vi äntligen se det nya kraftverket. Jag tog en bild och berättade för Yvonne Radestam att jag tänkte använda photoshop för att lägga in Godzilla på bilden men det lät inte som att hon trodde mig. Framför kraftverket syns en hög med träflisor som kan användas som bränsle. Robert Mattsson förklarade att bränslet som låg där skulle räcka till tre, kanske fyra, timmar i den stora pannan.

Innan vi begav oss i i kraftverket var det tid att ställa upp oss för ytterligare ett gruppfoto.

Kraftverket håller högsta internationella standard och har flera funktioner för att kunna köras utan avbrott så länge som möjligt. Bland annat finns automatiska system för att ta hand om aska och rengöring av insidan av pannan var fjärde till sjätte timme, helt utan att behöva sänka effekten på pannan. Sammantaget innebär det att kraftverket förväntas kunna vara igång utan avbrott 49 veckor per år.

Robert Mattsson visar kablarna till de över 2 000 givare som mäter temperatur och tryck och annat som behövs för att se till så att förbränningen i pannan går så effektivt som möjligt.

Åtta våningar högt med gallergolv. Inte något ställe du vill tappa nycklarna på och förmodligen inget ställe du vill gå i högklackat heller.

Ifrån det temporära kontrollrummet styrs pannan. Moderna kontrollrum har inte alla de mätare och lampor som man hade förr utan allt sköts via datorer. En fördel med det är att kraftverket inte behöver skötas lokalt utan går att övervaka via internet. Kraftverket ska tydligen gå att sköta helt och hållet via internet i 72 timmar, även om det bara kan ha bränsledepåer för att köras i 60 timmar.

På väg ut ur kraftverket stötte vi på några som arbetade på gården. En av herrarna såg ut som en riktig viking och han stälde gladeligen upp när ambassadören ville ta en bild med en riktig ursvensk.

Det var ett mycket givande besök på kraftvärmeverket i Jordbro. Robert Mattssons presentation och guide var heltäckande och gav de utländska gästerna en bra introduktion till hur enkelt och standardbetonat vi i Sverige tillverkar el och värme med hjälp av biobränslen. Som student på KTH gläds jag av att se andra nyfikna människor få ta del av spännande och för dem kanske främmande information.