Elproduktion i framtiden

 Ungefär 68 procent av jordens elförbrukningskapacitet kommer från kraftverk som förbränner fossila bränslen, det vill säga kol-, olje- och naturgaskraftverk. I Kina invigs ett nytt kolkraftverk var sjunde till tionde dag. Även om oljan har nått sin produktionstopp så kommer kolet att räcka i minst 150 år till, så koldioxiden därifrån måste vi göra något åt. Men vad finns det egentligen för alternativ?

Kolgömmor

Svenska Vattenfall utvecklar nu teknik för att minska koldioxidutsläppen från kolkraftverk. I Sverige har vattenfall mest vatten- och kärnkraft, men i Tyskland de är en stor producent äger de en betydande del av kolkraftverken. Därför är de viktigt, inte mist PR-mässigt, att ta fram teknik för att göra kolkraften mer miljövänlig.

Carbon Capture & Storage (CSS), som tekniken kallas, går ut på att man istället för att släppa ut koldioxid från sitt kraftverk pumpar ner den i håligheter i marken. Om kolkraftverket ligger i anslutning till platser där man tidigare hämtat olja eller naturgas finns det stora fickor under marken som går att fylla med gasen. Tyvärr är det väldigt få kolkraftverk som ligger i anslutning till sådana håligheter och vilket försvårar processen. Vattenfall har än så länge endast en pilotanläggning i södra Tyskland och tekniken är inte färdigtestad.

Vattenkraft

Vattenkraften har många fördelar och en av viktigaste anledningarna till att vi i Sverige kunnat åtnjuta ett så lågt elpris så länge. Utbyggnadet av de stora dammar som behövs leder dock till stora förändringar av de lokala ekosystemen och miljön när stora landområden dränks. Även om kraften är miljövänlig i det avseendet att den inte avger någon koldioxid så anses miljöpåverkan vara så stor att man på de flesta platser i världen försöker undvika vattenkraften. Till och med i Sverige, som generellt är positivt till vattenkraft, är de fyra stora outbyggda älvarna skyddade från utbyggnad.

Kärnkraft

Hade det inte varit för risken för härdsmälta, att det ger möjlighet att producera kärnvapen, att vi inte vet vad vi ska göra av kärnavfallet, att kärnbränsle är en ändlig resurs, att stora kraftverk kräver stora infrastrukturinvesteringar, och att kärnkraftverksbyggen är stora och ofta tar mycket längre tid att bygga än planerat och drar över budget. Hade det inte varit för de nackdelarna så hade vi förmodligen tyckt att kärnkraft var ganska bra. Nu tycker vi inte det.

Solenergi

Att utvinna solenergi har enormt stor potential. Om vi skulle använda solceller med en procents effektivitet skulle det räcka med att täcka fyra procent av jordens landmassa för att klara hela vårat energibehov. Nu ligger våra sämsta solceller på cirka 6 procents verkningsgrad, medan den senaste tekniken i utvecklingslabben ligger på över 40 procent! Det är emellertid så att solceller är dyra att producera jämfört med annan teknik och har därför svårt att klara sig på den hårt konkurrensutsatta energimarknaden (undantag finns självklart: i Tyskland ger man goda subventioner vilket verkligen drivit på försäljningen, i båtar och elektronik är priset inte en lika viktig faktor så där används det också).

Vindkraft

Folk har länge klagat på vindkraft. Det stör landskapsbilden och låter har man sagt, men nu har opinionen börjat vända. Vindkraftverken har blivit bättre och överröstas nu av vinden själv, samtidigt förknippas det med något bra och klagomålen på utseendet har minskat. Vindkraftverk går att göra så pass små att det tillåter masstillverkning och i det avseendet skiljer det sig inte så mycket från solenergi. Tekniken är dock mycket billigare vilket gör att den tilltalar marknaden mer.

Människan har en förkärlek för stora och starka saker. Vi vill hela tiden utveckla oss, innovera och slå nya rekord. Vi använder gärna våra kunskaper för att konstruera högre hus, snabbare bilar och större kraftverk. Den tankekraften hade kunnat gå till att bygga nollenergihus, bränslesnålare bilar och billigare kraftverk, men det är inte lika sexigt. Resultatet ser vi på dagens elmarknad där centraliserade jätteanläggningar skapar distributionsproblem och förluster.

En decentraliserad elförsörjning har flera fördelar. Det minskar belastningen på nätet, är mindre sårbart för attentat och fel och är billigare att bygga ut. Med små vindkraftverk kan man dessutom lägga ut investeringskostnaderna på konsumenterna direkt. Stora företag med miljardbudgetar har i och för sig stor handlingskraft, ger man enskilda människor möjlighet att investera själva kan utvecklingen ske i en annan takt.

För 50 år sedan trodde man att det skulle finnas en världsmarknad på fem datorer, idag finns det en dator på varje skrivbord, i varje hem och snart i varje mobiltelefon. Anledningen är en satsning på småskalighet som tillåtit massmarknadstekniken att pressa priserna och gett konsumenter möjlighet att själva investera i tekniken. Ett liknande scenario är möjligt med små vindkraftverk.

Övrig energi

Det finns även andra tekniker. Dessa inkluderar vågenergi, geotermiskenergi och fussionskraft. Men det lär, av olika anlendingar, dröja innan de når stora marknadsandelar.