Klimathotet - Översikt

Klimatet på jorden är under ständig förändring. Från varma perioder med dinosaurier som vandrade över jorden, till istider som täckte stora delar av planeten med kilometertjocka istäcken. Dessa variationer är naturliga och kommer att fortsätta att ske även i framtiden.

Väldigt nyligen (jämfört med jordens ålder) har människan börjat göra sitt intryck på klimatet. Hur kommer det sig att några så små och obetydliga varelser som vi kan påverka något så storslaget som jorden? Eftersom all mänsklig aktivitet (bortsett från en studieresa till månen för snart 40 år sedan, några sonder och sateliter) sker inom atmosfären, ett tunt gasskikt som omger jorden (se illustration), sprids vår påverkan inte över så stor volym som man skulle kunna tro.

Växthuseffekten

Jordens atmosfär fungerar som ett effektivt växthus. Den släpper igenom solens strålar, men när de reflekterats mot jorden och ska tillbaka ut i rymden så hålls en del av strålarna tillbaka av atmosfären, precis som i ett växthus. Växthuseffekten är viktig för jorden och för vår medeltemperatur. Om en del av av solstrålarna inte hade stannat kvar hade jordens medeltemperatur legat på -20 grader. Det som händer nu är att temperaturen stiger för snabbt och det beror på att våra utsläpp av växthusgaser förstärkt växhuseffekten, vilket leder till en ökad medeltemperatur.

Växthusgaser

Den viktigaste växthusgasen är.. vattenånga! Den utgör en och fyra procent av gasinnehållet i atmosfären och är en stark växthusgas. Dess koncentration i atmosfären har stor betydelse för bland annat molnbildning och nederbörd vilket väder och klimat mycket.

En annan viktig växthusgas är koldioxid, den finns det inte lika mycket av, faktum är att den inte ens mäts i procent utan i miljondelar (PPM, parts per million). Koldioxidhalten i atmosfären varierar naturligt och har historiskt legat på värden mellan 200 och 300 PPM de senaste 400 000 åren, men nu är vi nära 400 PPM och prognoserna visar på värden upp mot 600 PPM innan detta sekel är slut.

Den stora förändring av koldioxidhalten i atmosfären beror till stor del på vår användning av fossila bränslen. För 400 till 600 miljoner år sedan låg koldioxidhalten i atmosfären på 6000 PPM, men under de miljontals år som gått har växter och djur bundit till sig koldioxiden och gjort vår planet till en ganska behaglig plats. En del av de växter och djur som dött har under tidens lopp bildat kol, olja och naturgaser vilka idag går under benämningen fossila bränslen. De reserver av olja som har tagit miljontals år att bygga upp har vi människor lyckats elda upp på mindre än 150 år (oljan är inte slut ännu, men mycket tyder på att vi nått och passerat "peak oil" och att vi aldrig mer kommer att kunna producera mer olja än vi gjort). Vi bränner alltså upp resultatet av jordens självrening genom att använda fossila bränslen och det kan få förödande konsekvenser.

Ökad temperatur vid polerna

En ökad medeltemperatur fördelar sig inte jämt över jorden - vissa regioner får mycket av temperaturökningen medan andra knappt påverkas alls. Vid polerna kan temperaturökningen få förödande effekter. Om den flytande is som omger polerna smälter påverkar det inte havsnivån direkt (eftersom is har lägre densitet än vatten), men eftersom den isen hjälper till att kyla isen på polerna riskerar det att påskynda smältandet av pol-isen. När den isen smälter riskerar den att höja havsnivån med flera meter, vilket skulle översvämma kuster världen över - och eftersom människan historiskt velat bosätta sig nära vatten skulle det påverka en stor del av mänskligheten.

Alabedoeffekten

När det är varmt ute vill man hellre vara klädd i ljusa kläder än mörka. Ljusa färger reflekterar nämligen mer ljus än vad mörka gör, vilket gör att vi blir svalare i ljusa kläder. Detta fenomen kallas för alabedoeffekten. Den gäller även för istäcket i arktis. När isen smälter blir det mindre och mindre som kan reflektera solens strålar, samtidigt ökar mängden vatten som är mycket mörkare och därför absorberar ljuset och värmen. Uppvärmningen av det omkringliggande vattnet gör i sin tur så att isen smälter snabbare.

Smältande glaciärer

Även glaciärerna riskerar att smälta. Det är oroande av två anledningar: dels så ökar det temporärt vattenflödet i floderna som matas av glaciärerna vilket kan leda till översvämmingar, dels minskar det vattenflödet i floderna som matas av glaciärerna med färskvattenbrist som följd. När glaciärerna minskar i storlek så minskar det potentiella flödet av färskvatten från dem, i bergskedjan Himalaya är det extra oroväckande då den glaciären förser åtta stora floder i en av världens folkrikaste regioner med vatten. 40 procent av jordens befolkning får hälften av sitt färskvatten från en av de åtta floder. Det finns en stor risk att tillförseln av färskvatten kommer att sina och många experter tror att nästa stora världskonflikt inte kommer att handla om olja, religion eller terrorism utan om tillgången till rent vatten.

Tröskeleffekter

Ibland sker förändringar i klimatet inte gradvis, som historien grodan som hamnar i en kastrull med kallt vatten och långsat vänjer sig vid att temperaturen höjs tills den faktiskt kokas ihjäl, utan i plötsliga steg. Ett sådant scenario är att golfströmmen, som gör att norra Europa slipper Sibiriskt eller Grönländskt klimat, skulle rubbas och drastiskt förändra vårt klimat. En annan tröskeleffekt, som vi med större säkerhet kan säga är på väg, är att metangasen frigörs ur den sibiriska tundran. Metangas är en cirka 72 gånger effektivare växthusgas än koldioxid (enligt IPCC:s fjärde rapport) och i Sibirien finns ett område, stort som Frankrike och Tyskland tillsammans, där gasen legat nedfrusen. I takt med ökad medeltemperatur har dock kälen börjat släppa och metangas börjat sippra ut.

Hur kommer klimatet att se ut?

I södra Europa kan vi vänta oss torka och värmeböljor, likt den i Grekland i somras. Samtidigt vandrar klimatzonerna norrut och norra Tyskland och södra Sverige kan få uppleva det vi idag kallar för medelhavsklimat. Stiger dessutom vattennivån finns det risk att stora delar av Holland och andra låglänta länder hamnar under vatten.

I Sydostasien finns det stora områden där människor bor i floddeltan, det är stor risk att dessa kommer att översvämmas och att miljontals människor kommer att tvingas hitta hem på högre altituder. Extra sårbara är också Kinas risodlingar som ockå riskerar att översvämmas.

Stora kuststäder finns det gott om (försök att nämna tre världsmetropoler som inte ligger vid vatten!) och alla dessa ligger i farozonen. I Sverige har man börjat se över kommuners beredskap inför klimatförändringarna och dess effekter.